Elin Löfström

Som jag trodde, men inte vågade hoppas. Tänka sig, tre år efter Loreens seger i Baku så får en svensk ställa sig och sträcka glasmikrofonen i luften igen. Min reaktion när pappa hade räknat ut att Måns skulle vinna var förmodligen rätt obetalbar. (Psst, länk till det finns längst ner i inlägget!). Jag vågar dock helt klart sätta pengar på att halva gruppen jag tittade på finalen med blev gött irriterade på mig efter ett par minuter. Långt efter det att röstningen var klar fortsatte jag hoppa och studsa, att sätta sig ner var inget alternativ.

 

1. Jag skall gå på finalen.

 

2. Som någon på twitter sa, att låta Filippa Bark dela ut poängen? Tänk hur mycket vi svenskar har kunnat skratta med/åt Sarah Dawn Finer och Björn Gustafsson när de var i samma sits.

 

3. Jag skall gå på finalen.

 

4. Också något jag läste på twitter. Skulle Gina Dirawi fungera utomlands? Annars hade hon ju varit klockren till att leda hela tjottaballongen! Jag tror dock att Sarah Dawn Finer hade briljerat. Det beslutet kommer ju dock att dröja rätt så många månader med tanke på när de hade presskonferensen med Petra Mede.

 

5. Jag skall gå på finalen.

 

 

 

Delar av min rekation till Måns vinst kan ni titta på här. Men tro inte att detta var allt; jag kunde inte sluta hoppa och studsa. Leendet har suttit kvar i flera timmar nu.