Det är många tankar som snurrar runt i huvudet nu. Den senaste veckan har jag både fått frågan via mejl och post från Cultural Care; ”Have you considered extending your stay in the US?”. Varje gång jag ser frågan eller hör någon av mina kompisar prata om förlängning så vet jag inte riktigt vad jag ska tänka eller känna. Jag känner ändå, trots allt, att förlänga min tid i USA inte hade varit så dumt. Att faktiskt få fortsätta att uppleva alla dessa saker som jag inte kan uppleva hemma, det är något obeskrivligt. I och med att jag börjar närma mig slutet av mitt år kommer känslan av att det finns så många saker kvar att göra som jag inte kommer att hinna med under de fem månader som är kvar.
Själva jobbet känner jag mig samtidigt klar med, det har jag gjort en längre tid. Jag drömmer inte heller om att bo hos min arbetsgivare. Men jag vill resa. Jag vill se. Jag vill upptäcka. Jag vill skapa nya minnen. Framförallt är det som sagt resandet som jag känner mig långt ifrån färdig med. Det finns flera ställen på min bucket list som jag inte kommer att hinna resa till under den tid jag har kvar och jag börjar undra över om jag någonsin kommer att komma tillbaka till USA för att se dessa platser.
Samtidigt så är ett år lagom för mig. Jag har hela tiden varit inställd på ett sabbatsår för att sedan komma hem och plugga, och det är delvis den inställningen som nu gör att kugghjulen i hjärnan kämpar på.
Ugh, jag vet inte ens vart jag vill komma med det här. Jag hade en plan som jag halvvägs igenom insåg började spåra ur. Summan av kardemumman är ändå att jag har en enorm önskan om att förlänga för att få uppleva flera äventyr, men jag har pausat mitt liv hemma i Sverige och det finns saker som gör att jag vill hem också. Jag vill krama mina kompisar och konstigt nog så ser jag fram emot att låta mig uppslukas av plugg som jag måste lägga ner all min tid och själ på.
Du behöver ju inte förlänga ett helt år. Tänk på att livet i Sverige inte kommer gå någonstans! :)