Wilmington, NC

Vårat första stopp på vår road trip var Wilmington, North Carolina. Fysjutton vad trötta vi var när vi trillade in på hotellet närmare klockan 3 på morgonen och vaknade upp ett par timmar senare. Men vi hade riktigt kul på vägen ner, jag och Camilla skreksjöng med i Känn ingen sorg strax efter midnatt så att vi hade kunnat väcka girafferna på savannen i Afrika. 
 
Vi rullade in till Wilmington med fokus på strosande på gatorna. Kontrollfreak som jag är så hade jag självklart kollat upp staden innan och det som fick hjärtat att slå något slag extra varv att staden var hem för flera filmer, bland annat ett gäng Nicholas Sparks och, drum roll please, One Tree Hill! 
 
Något som dock var väldigt pang-bom-på, som man visserligen har stött på förut men ändå, det var segregation. Det blev bara extra påtagligt här. Från en korsning till nästa var det som att resa från Calabasas (CA) till Queens (NY). Eller tja, den principen i alla fall. Det är så sjukt tråkigt att se hur tydliga olika förutsättningar blir, framförallt baserat på hudfärg. USA i ett nötskal.
 
 
Ett par timmar söder om DC och vi pratar redan som de gjorde i södern.
 
 
De som är i min ålder och inte känner igen huset, ajabaja.
 
 
Lekte Chad Michael Murray.
 
 
 
 
To all my German friends!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi blev ledsna över att Karen's café inte fanns på ritkigt.

Kommentera här: