Faktura betalad, check!

Åh vad det svider i plånkboken när större betalningar ska göras. För en liten stund sedan var jag inne på internetbanken och betalade avgiften till Cultural Care för mitt au pair år. Och tro mig, trots att det från den här sidan datorskärmen bara är siffror som blir till en mindre summa, så svider det trots allt. Men, om man ska se det från den ljusa sidan (den ekonomiska ljusa sidan) så får jag åka till och från USA, boende, mat osv. för ett år till samma pris som en två veckors charter till valfri plats i Medelhavet. Och hallå eller, vilken investering är inte detta jämfört med en charterresa?
 
Anyways (skriver redan på svengelska!) så är det gött blandade känslor inför allt som har med au pairande att göra just nu. Typ såhär kan ni tänka er min insida.
 
 

Tankar

Jag kom precis hem ifrån ett besök hos farmor och farfar, för att berätta att jag faktiskt kommer åka, allt är bestämt. Jag gjorde samma sak i söndags, fast då svängde jag förbi mormor och morfar på hemvägen efter jobbet. Alla har faktiskt tagit det riktigt bra. Men å andra sidan hade jag nog blivit chockad om någon hade blivit chockad när jag berättade, eftersom det är något jag har pratat om ett bra tag nu.
 
Hur som helst så slog det mig i söndags, efter jag hade varit hemma hos mormor och morfar, att jag verkligen kommer sakna Sverige. Jag kommer inte att få träffa släkt och vänner på minst ett år, om ingen kommer och besöker mig eller jag åker hem och semestrar då såklart. Under ett år händer det mycket. Saker jag kommer att gå miste om.
 
Jag kommer att missa min lillebrors första dag på gymnasiet. Mina kusiner kommer att växa många centimeter. Handbollstjejerna kommer utvecklas något otroligt. Kompisar kommer börja plugga.
 
Det är sådant som skapar tankar. Men ni ska inte tro att det här valet är något jag ångrar. Även om ett år upplevs som lång tid, så är det inte det egentligen. Det kommer att bli ett år fyllt av nya upplevelser och nya vänner. Det är värt att ge upp vissa saker för det här, även om det är en uppoffring.
 
Sidenote: Läste igenom inlägget nu. Hur konstigt låter det inte att jag kommer åka hem och semestra?

Min matchningsprocess

17 januari: Jag blir godkänd för matchningsprocessen.
 
20 januari: Jag får min första match. (Mounatin View, Kalifornien).
 
24 januari: Jag har min första intervju med match #1.
 
26 januari: Jag har min andra intervju med match #1.
 
1 februari: Jag får ett "Tack, men nej tack" mejl från match #1.
 
6 mars: Jag får min andra match. (North Granby, Conneticut).
 
9 mars: Match #2 har försvunnit från min profil.
 
10 mars: Jag får min tredje match, min framtida värdfamilj. (McLean, Virginia).
 
12 mars: Jag har min första intervju med match #3.
 
16 mars: Jag har min andra intervju med match #3.
 
17 mars: Jag får frågan om jag vill bli match #3's au pair! Tackar ja fort som satan!
 
Jag känner att jag har haft en riktig tur, i alla fall sett till tiden det tog för mig att bli godkänd tills dess att jag fick min framtida värdfamilj. Snabb och enkelt matte som ni kan se, det tog mig 2 månader.