Att ändra inställning

Tisdag eftermiddag/kväll hade jag ett onlinemöte med Cultural Care. Eller, möte och möte. Det jag såg var kanske 15 powerpointbilder som jag hörde en röst tala till. Denna röst sammanfattade i princip en bok som man som au pair inom Cultural Care får hem. Ovärd timme? Hur underbart glatt inställd jag än låter så har jag ändå kommit fram till att ovärd? Nja. 

För det är först "det senaste" som jag har insett att det här är allvar, det är ett jobb och inte bara en chans att leva livet. Jag kommer att ta hand om barn, någons mest älskade "ägodel". Att ta mitt jobb seriöst, och därmed vara väl förberedd genom att t.ex. delta på sådana här onlinemöten är så otroligt värt det, hur ovärt det än kan verka. För allteftersom förberedelsearbetet har trappats upp, så blir jag mer och mer medveten om vad som kommer att krävas av mig. 

För ska vi lägga alla korten på bordet, så hade jag en helt annan syn på detta för två år sedan. Jag såg ett år i USA som au pair som en möjlighet till att få se landet och ta hand om superduperunderbart gulliga barn. Men, allt eftersom de "riktiga" förberedelserna har satt igång så inser man vilken grej det här faktiskt är. Och det kräver att man tar det hela seriöst och blir förberedd, hur fåniga förberedelserna än verkar vara.