It goes on and on and on and on

On and on and on and on...
Buzzing like
Neon lights
 
Natasha Bedingfield sätter ord på känslorna för tillfället! Fick ett väldigt gulligt mejl från min framtida värdfamilj för ett par dagar sedan, som bara stärkte känslan om att det här är rätt familj för mig. Jag vet, jag vet. Pessimisten i mig säger att du inte kan vet om det är rätt familj förrän ni träffas där i augusti, men den pessimisten tystar min hjärna ganska fort.
 
Hur som helst, så har jag och värdfamiljen mejlat lite fram och tillbaka sedan matchningen och jag fick som sagt ett väldigt fint mejl i förra veckan. Jag hade berättat lite om min New York resa med familjen och att det förde tankarna till mitt år i DC området och allt jag ville se där. Så i ett svar skrev de om massa saker som gick att göra i området, vad de tyckte var roligast osv. Det är sådant som gör att jag redan nu känner mig välkommen inför året! Just nu är jag inne i ett lyckorus när det kommer till au pairandet. Men det klart, jag har inte satt igång med allt pappersarbete än. Den dagen, den sorgen.

Kommentera här: